Nyfiken på hur man kan rapportera utsläpp i olika scope i Mestro? Då har du kommit rätt!
Denna artikeln utforskar CO2e-rapportering och belyser begreppet Scope som skapats av Green House Gas Initiative. Vi går igenom de olika scopen, från direkta utsläpp till övriga indirekta utsläpp, och diskuterar hur man korrekt rapporterar utsläpp från olika energikällor. Dessutom ger vi vägledning för att skapa miljöavtal i Mestro och navigera mellan olika kontrollmetoder, allt för att möjliggöra noggrann och informerad hållbarhetsrapportering.
Nedan är artikeln delar, klicka på en rubrik för att hoppa direkt till det avsnittet!
- Vad menar man när man talar om utsläpp i olika Scope?
- CO2 eller CO2e?
- Utsläpp från olika energikällor
- I vilket scope hamnar utsläpp från energianvändning?
- Emissionsfaktorer
- Financial eller operational control? Tagga rätt!
- Hur lägger man upp ett miljöavtal i Mestro med olika scopes?
- Var ser jag mina scopes i portalen?
Vad menar man när man talar om utsläpp i olika Scope?
Vid rapportering av hållbarhetsdata delar man in sina utsläpp i olika scope, beroende på var de hamnar i värdekedjan. Detta sätt att rapportera utsläpp utvecklades som en del av Green House Gas Initiative, och används nu i flertalet rapporteringsstandarder, bland annat GRI och ESRS.
Det finns tre scope.
- Scope 1: Direkta utsläpp, representerar de växthusgaser och andra föroreningar som en organisation producerar genom sina egna interna processer och verksamheter. Det inkluderar utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar, till exempel utsläpp från förbränning av bränslen i fabriker eller utsläpp från fordon som ägs av företaget.
- Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi, representerar de utsläppen som uppstår genom den energi en organisation köper, såsom elektricitet, värme eller ånga. Dessa utsläpp uppstår inte inom organisationens gränser, men de är kopplade till organisationens verksamhet eftersom de kommer från den energi som används för att driva dess anläggningar. Att använda förnybar energi eller att minska energiförbrukningen kan minska scope 2-utsläppen.
- Scope 3: Övriga indirekta utsläpp, inkluderar alla övriga utsläpp som inte täcks av scope 1 eller scope 2. Dessa utsläpp uppstår från aktiviteter utanför organisationens direkta kontroll, såsom transporter av produkter och råmaterial, avfallshantering, inköp, användning och kassering av produkter samt andra externa leverantörers och kunders utsläpp. Scope 3-utsläpp är vanligtvis de största inom ramen för hela utsläppsprofilen för de flesta organisationer.
Bild 1. Illustration över utsläppen som uppstår för ett bolags aktiviteter, och hur de ska rapporteras i olika scope.
När man diskuterar olika scope är det viktigt att komma ihåg att det som är en del av någons scope 1 vara en del av någon annans scope 3. Eftersom scope 3-utsläpp kommer från hela verksamhetens värdekedja, både uppströms och nedströms, återspeglas dessa utsläpp av naturliga skäl i alla berörda företags egna värdekedjor och utsläppsräkenskaper.
Till exempel hamnar utsläppen från en hyresgästs energianvändning i hyresgästens scope 2 samtidigt som det också ingår i fastighetsägarens scope 3, eftersom hyresgästen är en del av fastighetsägarens värdekedja. För att förstå detta är det viktigt att hålla reda på perspektivet och vara medveten om vilken organisations synvinkel som avses när man diskuterar utsläpp i olika scope.
CO2 eller CO2e?
När man rapporterar utsläpp enligt GHG-protokollet så ska utsläppen från ens verksamhet rapporteras i enheten koldioxidekvivalenter, CO2e.
Koldioxidekvivalenter är en måttenhet som används för att kvantifiera och jämföra olika växthusgaser baserat på deras globala uppvärmningspotential. Enheten omvandlar utsläpp av olika gaser till den mängd koldioxid som skulle ha samma uppvärmningseffekt över en specifik tidsperiod. Detta underlättar bedömningen av det samlade bidraget från olika gaser till den globala uppvärmningen.
Emissionsfaktorer från energibolag brukar ofta ha enheten CO2e, men ett tips är att dubbelkolla så att ni rapporterar på samma sätt överallt!
Utsläpp från olika energikällor
Låt oss zooma in på vårt område, energi i fastigheter! Energi köps ofta in till en fastighet i Sverige men energi kan även produceras på plats genom exempelvis solceller eller värmepannor. Vi börjar med att gå igenom de olika energikällor som finns och vilka utsläpp som genereras eller inte genereras från de olika alternativen.
Det genereras utsläpp vid produktion, transport och förbränning av bränsle för utvinning av energi. Fossila bränslen, såsom kol, olja och naturgas, genererar betydande utsläpp av växthusgaser under hela sin livscykel, från utvinning och transport till förbränning.
För förnyelsebara energikällor, såsom sol- och vindkraft, har utsläppen en väsentligt lägre påverkan jämfört med fossila bränslen. Dessa källor genererar el utan direkt förbränning och därmed minskar växthusgasutsläppen som regel. Det är dock viktigt att ta hänsyn till hela livscykeln för dessa energikällor, inklusive tillverkning och avfallshantering, för att få en mer komplett bild av deras påverkan, dessa övriga utsläpp rapporteras i scope 3.
När det gäller fossilfria energikällor, som kärnkraft eller vattenkraft, är utsläppen oftast minimala jämfört med fossila bränslen. Även om det inte sker direkt förbränning, kan det vara fördelaktigt att överväga hela livscykeln för dessa energikällor för att korrekt bedöma deras hållbarhetspåverkan då utsläpp av växthusgaser uppstår i andra delar av av energikällans leverantörskedja, dessa utsläpp rapporteras i scope 3.
När det kommer till biobränslen, som exempelvis pellets till en värmepanna, varierar påverkan beroende på produktionsmetod och källa. Trots att biomassa kan generera färre växthusgasutsläpp än fossila bränslen och kan odlas och användas på kortare sikt, producerar det fortfarande växthusgasutsläpp och bör inte behandlas med en "noll" emissionsfaktor. Enligt GHG-protokollet ska eventuella CH4- (metangas) eller N2O (kvävedioxid)-utsläpp från biogena energikällor rapporteras i scope 2, medan CO2-delen av förbränningen av biobränslet ska rapporteras utanför scopen. I praktiken innebär detta att alla data som inkluderar biobränslen bör rapportera CO2-delen av biobränslets förbränning separat från scopen. För en mer exakt bedömning bör företag även överväga de specifika egenskaperna hos det använda bränslet, inklusive dess ursprung, produktionsmetod och eventuella förändringar i markanvändning för att få med hela hållbarhetsperspektivet. Övriga utsläpp utöver förbränning rapporteras i scope 3.
I vilket scope hamnar utsläpp från energianvändning?
Energianvändning leder till utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet. Det är därför viktigt att dessa utsläpp redovisas i hållbarhetsrapporten, men i vilka eller vilket scope ska de in? Häng med så går vi igenom allt ni behöver veta.
Läs mer om hur utsläpp från använda kWh beräknas, i stycket om emissionsfaktorer längre ned.
Beroende på ifall energin genereras på plats eller om den köps in ska man rapportera utsläppen i olika scopes. Vi ska nu gå igenom olika exempel och hur dessa ska rapporteras.
El eller fjärrvärme från kraft-/värmeverk.
Om energin som används i en fastighet produceras i ett kraftverk eller värmeverk, vilket är vanligt i Sverige, placeras de delar av utsläppen som kommer från förbränningen i scope 2 medan transport- och produktionsdelarna hamnar i scope 3. Det beror på att mer energi måste produceras av kraftverket ju mer el som används i fastigheten. Däremot har det rapporterande bolaget ingen direkt kontroll över hur bränslet produceras eller transporteras, vilket gör att dessa aspekter hamnar i scope 3.
Glöm ej att scope är relativt - den enes scope 1 är någon annans scope 2 - läs mer om hur du gör skillnad på utsläppen i din egen organisation och i dina hyresgästers i avsnittet Exempel om du har hyresgäster i din fastighet
El eller värme producerad on-site
Ifall energin som används i fastigheterna också produceras av det rapporterande bolaget, vid till exempel förbränning av pellets eller olja i en värmepanna eller produktion av el i en solcellsanläggning, så hamnar “förbrännings-delen” av utsläppen i Scope 1. Detta för att det rapporterande bolaget har direkt kontroll över vilken typ av bränsle som används och hur stor mängd.
Observera att för exemplet ovan så hamnar transport och produktion av bränslet i scope 3.
Hyresgästers energi
Om man som fastighetsägare har hyresgäster i sina fastigheter som använder energi, som de vidaredebiteras för eller köper in själva, ska det gärna också rapporteras utsläpp för eftersom hyresgästerna är en del av fastighetsägarens värdekedja.
Hyresgästens använda energi som kommer från ett kraft- eller värmeverk hamnar i fastighetsägarens scope 3, och i hyresgästens egna scope 2.
Ifall hyresgästen använder energi som fastighetsägaren producerar på plats hamnar det i fastighetsägarens scope 1, och i hyresgästens egna scope 2.
Emissionsfaktorer
En emissionsfaktor för energi är en parameter som anger mängden växthusgaser som släpps ut vid förbränning av en enhet av en specifik energikälla. Den uttrycks vanligtvis som mängden växthusgaser (CO2e) som genereras per enhet av producerad energi, exempelvis per kilowattimme (kWh) elektricitet. Detta är också enheten på emissionsfaktorer i Mestro. Emissionsfaktorer är centrala i att bedöma och rapportera koldioxidutsläpp från olika energikällor för att utvärdera deras påverkan på klimatet.
För att beräkna en emissionsfaktor mäts de totala utsläppen av växthusgaser från en specifik energikälla under en given tidsperiod. Dessa utsläpp divideras sedan med den totala mängden producerad energi under samma period. Resultatet av denna beräkning ger emissionsfaktorn för den aktuella energikällan.
Olika faktorer för olika scope
Som vi nu vet uppstår utsläpp vid förbränningen av bränsle för generering av energi, men det uppstår även utsläpp i andra delar i energibolagets värdekedja. För att få med samtliga utsläpp och för att kunna separera vilken del av utsläppen som hamnar i vilket scope för energianvändarens rapportering, så delar man upp själva emissionsfaktorn i varje scope. En del av faktorn beräknar scope 2 (förbränningen för energiproduktionen) och del beräknar scope 3 (transport och produktion av bränslet). Även scope 3-faktorn har enheten g CO2e/kWh vanligtvis. På så sätt kan man lätt räkna ut hur mycket av ens använda energi som har genererat utsläpp i scope 2 och scope 3.
Bild 2. Exempel på var det uppstår utsläpp i värdekedjan för en energikälla.
Har man energirelaterade utsläpp i scope 1, dvs från förbränning av bränsle i egen verksamhet, har man en emissionsfaktor även för dessa utsläpp. Dessa emissionsfaktorer kan räknas ut av verksamheten som genererar energin och därmed också utsläppen. På samma sätt som för inköpt energi så hamnar produktion och transport av bränslet för energiframställningen oftast i scope 3 (om du inte huggit ved själv från din egen skog och transporterat den i egen bil till värmepannan ;)).
Market based och location based för el
Enligt GHG-protokollet, och även andra rapporterinsstandarder som ESRS, ska användning av el rapporteras två gånger, dels utsläppen från elen som köpts in men även utsläpp från den el som faktiskt har försörjt fastigheten i praktiken. Den el som faktiskt leds in i fastigheten och används, kommer från nätet som fastigheten tillhör. Det är därmed viktigt att ha koll på nätets aktuella elmix och emissionsfaktor, vilket ofta inte är samma elmix som den el som köpts in till fastigheten.
Market based utsläpp är de utsläpp som kommer från den inköpta elen. Här kan ett fastighetsbolag till exempel välja att köpa in helt förnyelsebar el för att få 0g CO2 utsläpp i scope 2.
De utsläpp som kommer från elmixen i elnätet fastigheten befinner sig på kallas för location based. Att förstå och hantera emissionsfaktorer är nyckeln till att navigera i den komplexa världen av energianvändning och klimatpåverkan. Genom att bryta ner faktorerna i olika scopes, särskiljer man utsläpp vid förbränning från dem vid produktion och transport av bränsle, det vill säga olika delar av energikällans värdekedja. Med dessa insikter kan vi inte bara beräkna och rapportera våra koldioxidutsläpp noggrant utan också fatta informerade beslut för att främja en mer hållbar energianvändning.
Financial eller operational control? Tagga rätt!
Det finns två skolor för hur man rapporterar utsläpp kopplade till energianvändning. Operational control eller financial control. Det vill säga antingen baserat på vem som använt energin och vilken typ av utrymmen i en byggnad den betjänar eller vem som betalat för energin. Rapporterar man enligt ESRS ska man rapportera sina utsläpp enligt operational control.
Detta är främst relevant att ha koll på för en fastighetsägare ifall man behöver separera användning/inköp av energi mellan fastighetsägare och hyresgäst.
I Mestro har vi taggar på mätare både för Brukare och för Inköpare. Tagga dina mätare under mätarinställningar. Du kan läsa mer här. I portalens rapporten kan du sedan filtrera på brukare för att ta ut utsläppen från fastighetsenergi och verksamhetsenergi separat.
Hur lägger man upp ett miljöavtal i Mestro med olika scopes?
Nu ska vi gå igenom hur man kopplar emissionsfaktorer (g CO2e/kWh) till fastigheter eller mätare genom att skapa avtal i Mestros Kostnads- och miljöavtal. Vi kommer tillsammans utforskar hur man hanterar olika scope (direkta och indirekta utsläpp) i miljöavtal, med exempel som inkluderar inköpt och egenproducerad energi samt alternativa strategier för att koppla avtal för hyresgäster. Då sätter vi igång!
För att koppla en emissionsfaktor (g CO2e/kwh) till en fastighet eller mätare behöver ett avtal med en avtalspost för utsläpp av koldioxidekvivalenter skapas. Detta görs i verktyget Kostnads- och miljöavtal.
Läs mer här hur du skapar och kopplar ett avtal.
I denna artikel kommer vi berätta om hur man hanterar en emissionsfaktors olika scope i ett miljöavtal i Mestro. Som tidigare nämnt så uppstår det utsläpp vid olika aktiviteter när energi skapas, nämligen förbränning, produktion och transport.
När en emissionsfaktor läggs till i ett Avtal i Mestro behöver man definiera för vilket scope som denna faktor räknar ut utsläppen till. Scopen är benämnda:
- Scope 1 (Direkta utsläpp)
- Scope 2 (Indirekta utsläpp från produktion)
- Scope 3 (Övriga indirekta utsläpp)
Skapa ett avtal per energikälla, tex ett avtal per fjärrvärmebolag och ett avtal för alla era mätare som mäter energianvändning från energi som producerats i den egna verksamheten, t ex från förbränning av pellets i en värmepanna. Lägg sedan in respektive beräkningsfaktor (dvs emissionsfaktor) för varje scope. Tänk på att enheten på faktorn är gram CO2e per kWh!
Bild 1: Välj vilket scope din emissionsfaktor tillhör.
Exempel:
Du köper värme från bolaget Svea Fjärrvärme till ett antal av dina fastigheter. Du vill räkna ut hur mycket koldioxid som släpps ut för den värmen som används, både i scope 2 och scope 3. På Svea Fjärrvärmes webbplats hittar du deras emissionsfaktorer, vilka är att det släpps ut 50 g CO2 per kWh för förbränningen av bränslet i värmeverket och en sammanräknad faktor av 8 g CO2 per kWh för transporter och produktion.
Skapa då ett avtal med två separata avtalsposttyper för respektive scope. Lägg förbränningsfaktorn på 50 g/kWh som scope 2 (eftersom det är indirekt utsläpp från inköpt energi) och 8 g/kWh som scope 3 (övriga indirekta utsläppt)
Kopplade sedan detta avtal till samtliga av dina mätare som får sin energi från Svea Fjärrvärme. Tänk på att det tar en tid för systemet att genomföra beräkningar för sekundärdata såsom kostnad och CO2e-utsläpp, så vänta en stund innan du ser att utsläppen beräknas korrekt i rapporterna.
Exempel om du har hyresgäster i din fastighet:
Det finns två sätt att skapa och koppla avtal för utsläpp och scope gällande hyresgäster. Vilket du väljer har att göra återigen med vilka glasögon du vill att datan presenteras, utifrån hyresgästens perspektiv eller utifrån fastighetsägarens perspektiv. Som vi lärt oss, någons scope 2 kan vara någon annans scope 3 osv. Vi kommer gå igenom båda alternativen och lista för och nackdelar med båda.
Alternativ 1: Utifrån hyresgästens perspektiv på scope
Här skapar du avtal och kopplar på avtalen på samma sätt som du kopplar dem på dina egna mätare. Det vill säga förbränning i scope 2 och transport och produktion i scope 3, för inköpt energi. För egenproducerad energi hamnar förbränningen istället i scope 1.
Har du separerat din fastighets- och verksamhetsenergi genom taggning i portalen går det sedan för er som fastighetsägare att filtrera fram vad som blir ert scope 3 (dvs alla utsläpp som genererats av er hyresgäst) genom att filtrera fram utsläppen som kommer från verksamhetsenergin specifikt. På samma sätt kan ni filtrera fram den energimängd och utsläppsmängd som genererats av er fastighetsenergi. Lär mer här om ni taggar mätare med fastighet- och verksamhet.
Fördelar:
- Hyresgästens energi blir uppdelat i hyresgästens egna olika scope. Kan sedan tas ut per scope av eller för hyresgästens räkning.
- Avtalen läggs alltid upp i portalen på samma sätt
Nackdelar
- Krävs separering av hyresgästens energi/utsläpp genom taggning för att veta vad som tillhör fastighetsägarens scope 3 (dvs alla utsläpp genererade av hyresgäster).
OBS! Mestros Verkliga Miljövärden för fjärrvärme är scope-indelade enligt detta tillvägagångssätt.
Alternativ 2: Utifrån fastighetsägarens perspektiv på scope
I fastighetsägarens perspektiv så är alla utsläpp genererade av hyresgästen en del av fastighetsägarens scope 3. Därmed är ett alternativ här att skapa ett avtal där hela hyresgästens totala emissionsfaktor läggs som Scope 3 (övriga indirekta utsläpp). Koppla sedan detta avtal till alla dina mätare som mäter hyresgästens energi.
Fördelar:
- De totala beräknade utsläppen i Mestro kommer alltid vara utifrån fastighetsägarens perspektiv när det kommer till scope-indelning.
- Det blir inte direkt nödvändigt att separera er fastighets- och verksamhets energi genom taggning.
Nackdelar
- Hyresgästens scope kommer att ligga som en klump, och därmed inte möjligt att se vad som är förbränning eller transport/produktion av hyresgästens utsläpp.
- Avtalen behöver läggas upp på olika sätt beroende på om det är avtal för fastighetsägarens energi eller hyresgästens energi.
Sammanfattningsvis, för att få sina utsläpp beräknade i Mestro i rätt scope behöver miljöavtal upprättas där emissionsfaktorer för de olika scopen läggs in. Avtalen behöver även kopplas till rätt fastighet och mätare. Vi har även gått igenom, med exempel, hur man kan lägga upp avtal för sina hyresgästers räkning. När det kommer till sina hyresgästers utsläpp behöver man ha koll på från vilket perspektiv man vill ha på scopen!
Var ser jag mina scopes i portalen?
Okej, alla avtal är uppe och kopplade till mätare. Var ser jag nu mina utsläpp och i de olika scopen? Jo, i rapporten Hållbarhet och genom att ladda ned rapporten till Excel/CSV! Se bild 3.
Tänk på att stå på rätt plats i strukturen så du får med alla de objekt du vill ta ut rapporten på. Vill du ta ut data på samtliga fastigheter, ställ dig längst ut i strukturen.
Bild 3. Ladda ned Hållbarhetsrapporten till Excel kan du se dina utsläpp uppdelade i olika scope.
I den nedladdade filen kan du sedan navigera dig till fliken Miljöpåverkan. Se bild 4. Här presenteras ditt bestånds utsläpp, både per brukare (det vill säga hur mycket som använts för fastighetsenergi respektive verksamhetsenergi) samt hur mycket som hamnar i respektive scope.
Bild 4. En del av utdraget från Hållbarhetsrapporten. Visar koldioxidutsläpp
Vilket scope utsläppen hamnar i, i de vertikala kolumnerna, beror på vilket scope som har valts för emissionsfaktorn i avtalet. Kommer utsläppen från förbränning av bränsle så är det scope 2 för inköpt energi och scope 1 för energi som förbränns on-site. Kommer utsläppen från transport eller produktion av bränslet (övriga indirekta utsläpp) så hamnar det i kolumnen för scope 3.
Denna rapport är även uppdelad på totala utsläpp, fastighetsrelaterade utsläpp och verksamhetsrelaterade utsläpp. Detta så att rapporterande bolaget ska kunna separera sin egen användning och utsläpp från de som kommer från möjliga hyresgäster. Detta är viktigt att ha koll på för att veta i vilket scope som utsläppen tillhör. Utsläpp nedströms i värdekedjan, till exempel en fastighetsägares hyresgäster, hamnar i fastighetsägarens scope 3.
Sammanfattning
CO2e-rapportering enligt GHG-protokollet delar upp utsläpp i tre scope: scope 1 för interna utsläpp, scope 2 för köpt energi och Scope 3 för övriga indirekta utsläpp. Utsläppen kan vara scope 1 för någon och scope 3 för någon annan. Fossila bränslen genererar betydande utsläpp, medan förnyelsebara och fossilfria källor har lägre påverkan.
Beräkning av utsläpp involverar emissionsfaktorer uppdelade i scopen för att separera förbränning (scope 2) och produktion/transport av bränslet (scope 3). Avtal i Mestro kräver noga hantering av scopen. Rapportering kräver val mellan market based och location based för el, samt mellan operational control och financial control.
Genom att olika avtal skapat och kopplas till era mätare kan ni få en klar bild av utsläppen och sträva mot ökad hållbarhet!